Antrodia cinnamomea är en ätbar, medicinsk svamp som är endemisk för Taiwan. A. cinnamomea, känd som 牛樟芝 eller ”Niu-Chang-Chih” på kinesiska, är en värdefull naturresurs på grund av både dess sällsynthet och medicinska egenskaper.1 Svampen fick allmän uppmärksamhet i väst för nästan 30 år sedan, men den har använts i stor utsträckning inom etnomedicin i mer än 2000 år.2
Antrodia cinnamomea finns enbart i en viss tillväxtmiljö. Den växer bara på trädstammarna av en art: Cinnamomum kanehirae,3 det småblommiga kamferträdet. Denna trädart är endemisk för Taiwan och växer bara på höjder mellan 450m – 1200m.4 A. cinnamomea har gulorange till brunorange fruktkroppar som antar oregelbundna former, såsom en hästs hov, en tallriksliknande form eller ett tornliknande form.1
Tillväxthastigheten för vilda Antrodia cinnamomea är extremt långsam. Det tar ett helt år för svampen att växa till storleken av ett 1 euromynt.5 Bristen på det naturliga värdträdet i kombination med den långsamma tillväxttakten har fått A. cinnamomea att kallas för ”rubinen i taiwanesiska skogar”. Bristen har också lett till utvecklingen av fyra stora odlingstekniker: solid stödkultur, skärvedskultur, nedsänkt jäsning och maträttskultur.5 Dessa fyra odlingstekniker har studerats omfattande och har visat sig ge A. cinnamomea av samma hög kvalitet som den som växer naturligt i de taiwanesiska skogarna.5
Vetenskaplig forskning om Antrodia cinnamomea startade i början av 1990-talet. En av de första utmaningarna för forskare var att bestämma sig för ett legitimt namn. Fyra olika namn har förknippats med svampen: Ganoderma camphoratum, Taiwanofungus camphoratus, Antrodia camphorata och Antrodia cinnamomea.5 Dessa namn har tidigare använts omväxlande för att indikera A. cinnamomea, men enligt en nyligen genomförd dom från den internationella nomenklaturkoden för alger , svampar och växter (ICN) är det legitima namnet för denna svamp Antrodia cinnamomea.6
Under de senaste 15 åren har forskningen kring Antrodia cinnamomea skiftat från att utvärdera svampens totala biologiska aktivitet till att identifiera aktiva substanser och utvärdera deras effektivitet och underliggande mekanismer vid behandling av olika sjukdomar.3 Under 2013 hade mer än 78 aktiva substanser redan identifierats. Dessa aktiva föreningar inkluderar polysackarider, terpenoider, bensokinonderivat, malein- och bärnstenssyraderivat, lignaner och bensenoider.1,7-9
Ett stort antal fytokemiska studier har utförts på Antrodia cinnamomea, och den har studerats både in vitro och in vivo.3 De aktiva substanserna som finns i A. cinnamomea
har också testats både lokalt och internt.5 Enligt nyare forskning inkluderar de biologiska aktiviteterna hos A. cinnamomea antidiabetisk aktivitet,10 hepaskyddande aktivitet,11 anticancereffekter,12 anti-fetmaeffekter,13 immunstimulerande effekter,14 och antioxidation och antiinflammatorisk effekter.15
Extrakt från svampens fruktkropp och mycel har visat sig stimulera immunförsvaret, förbättra insulinresistens, minska inflammation, minska oxidativ stress på celler och förhindra leverskador.3 Detta gör Antrodia cinnamomea särskilt effektiv för att förebygga och behandla olika typer av cancer, såsom huvud- och halscancer, hjärncancer, levercancer, bröstcancer och lungcancer.3 Det har också gjort A. cinnamomea till en lovande kandidat för behandling av högt blodtryck, hepatit, diabetes och det kroniska inflammatoriska hudtillståndet psoriasis.3,5
Antrodia cinnamomea har använts inom etnomedicin av taiwanesiska ursprungsstammar i århundraden.5 Dessa stammar har främst använt A. cinnamomea för att behandla buksmärtor och matförgiftning och för att förbättra både leverfunktionen och det perifera nervsystemet.5,16
Manligt och kvinnligt håravfall, gemensamt känt som androgenetisk alopeci, är de främsta orsakerna till håravfall bland både män och kvinnor. Män över 50 har 50 % risk att utveckla manligt håravfall, och ungefär 40 % av kvinnorna utvecklar kvinnligt håravfall vid 50 års ålder.17 Även om androgen alopeci inte anses vara en livshotande sjukdom kan den ha allvarliga effekter på en persons självkänsla, självbild och livskvalitet.18
Inflammation och oxidativ stress har länge ansetts vara bidragande faktorer till både manligt håravfall och kvinnligt håravfall.17-19 Antrodia cinnamomeas antiinflammatoriska och antioxiderande effekter kan därför bidra till att minska håravfall. I följande avsnitt kommer vi att diskutera rollen av inflammation och oxidativ stress vid håravfall för att ytterligare visa hur A. cinnamomea kan hjälpa till att motverka dem.
Forskare har testat vävnadsprover från patienter med manligt eller kvinnligt håravfall och fastställt att håravfall kan orsakas av flera olika typer av inflammation i kroppen.17 Måttlig till svår, eller till och med kronisk inflammation, som kännetecknas av närvaron av lymfocyter och histocyter, perivaskulär infiltration av mastceller eller lymfocytisk follikulit har alla observerats i dessa vävnadsprover, vilket tyder på närvaron av inflammation som en av de grundläggande orsakerna till håravfall.17
Att rikta in och behandla inflammationen med effektiva antiinflammatoriska ingredienser och föreningar, såsom Antrodia cinnamomea, kan hjälpa till att minska kroppens inflammatoriska svar. Detta kan i sin tur bromsa håravfall och främja effektiviteten av andra behandlingar och aktiva ingredienser som används för att hantera håravfall.17
Oxidativ stress är en produkt av obalansen mellan den systemiska manifestationen av reaktiva syrearter, även kallade fria radikaler, och kroppens förmåga att avgifta dessa reaktiva intermediärer eller reparera den skada som uppstår.19 Oxidativ stress kan förekomma i alla delar av kroppen, inklusive hårbotten, hårsäckarna och hårfibrerna.
Fria radikaler är mycket reaktiva molekyler som genereras av inre utmaningar som inflammation, mental stress eller åldrande, och miljöutmaningar som föroreningar, cigarettrök, tungmetaller eller strålning.20 Fria radikaler kännetecknas av att de har oparade elektroner i sina yttre skal som försöker binda med andra elektroner för att stabilisera sig själva, vilket kan skada proteiner, lipider och till och med DNA och orsaka åldrande.20 Kroppen använder antioxidativa enzymer och antioxidativa molekyler (antioxidanter) för att skydda cellerna genom att reducera och neutralisera fria radikaler.19
Oxidativ stress kan orsaka håravfall genom att skada både den hårfiber som fortfarande har uppstått i hårbotten och den synliga hårfibern efter uppkomsten. Källor till oxidativ stress som påverkar hårfibern som redan växer fram inkluderar oxidativ metabolism, inflammation, UV-strålning och rökning.19
Källor till oxidativ stress som påverkar hårfibrerna efter uppkomsten inkluderar UV-strålning, starka kemikalier, föroreningar och oxiderade hårbottenlipider.19
Tidigare forskning har etablerat Antrodia cinnamomea som en effektiv antioxidant som kan minska oxidativ stress och lipidperoxidation.3 Forskning har också visat att behandling av mänskliga hårfibrer med antioxidanter kan skapa ett skyddande lager som förhindrar oxidation i form av UV-inducerad proteinnedbrytning och lipidperoxidation.21 Att behandla hår lokalt med antioxidanter kan också göra hårfibrerna mindre benägna att gå sönder och minska nedbrytningen av färg och glans på grund av oxidation.21 Användning av antioxidanter som A. cinnamomea på håret och hårbotten kan därför minska eller förhindra oxidativ stress , vilket i sin tur kan bromsa håravfall.
Antrodia cinnamomea är bara en av de många aktiva ingredienserna i vårt hårvårdsserum. Besök vår ingredienssida för att se resten av serumets helt ekologiska och naturliga ingredienser.
1. Peyravian, N., Deo, S., Daunert, S. & Jimenez, J. J. (2020). The Inflammatory Aspect of Male and Female Pattern Hair Loss. Journal of Inflammation Research, vol. 13, 879–881.
2. Prie, B. E., Iosif, L., Tivig, I., Stoian, I. & Giurcaneanu, C. (2016). Oxidative stress in androgenetic alopecia. Journal of medicine and life, vol. 9, 1, 79–83.
3. Cherng, I. H., Chang, H. C., Cheng, M. C., & Wang, Y. (1995). Three New Triterpenoids from Antrodia cinnamomea. Journal of Natural Products, vol. 58, 3, 365–371.
4. Chen, HY., Cheng, KC., Wang, HT., Hsieh, CW. & Lai, YJ. (2020). Extracts of Antrodia cinnamomea mycelium as a highly potent tyrosinase inhibitor. Journal of Cosmetic Dermatology, 00, 1–9.
5. Ganesan, N., Baskaran, R., Velmuragan, BK. & Thanh, NC. (2019). Antrodia cinnamomea – An updated minireview of its bioactive components and biological activity. Journal of Food Biochemistry, vol. 43, 8, 1–8.
6. Lu, MC., El-Shazly, M., Wu, TY., Du, YC., Chang, TT. et al. (2013). Recent research and development of Antrodia cinnamomea. Pharmacology & Therapeutics, vol. 139, 2, 124–156.
7. Trüeb, R. M. (2015). The impact of oxidative stress on hair. International Journal of Cosmetic Science, vol. 37, 2, 25–30.
8. Fernández, E., Martínez-Teipel, B., Armengol, R., Barba, C. & Coderch, L. (2012). Efficacy of antioxidants in human hair. Journal of photochemistry and Photobiology, vol. 117, 146–156.
9. Oguis, G. K., Gilding, E. K., Jackson, M. A. & Craik, D. J. (2019). Butterfly Pea (Clitora ternatea), a Cyclotide-Bearing Plant With Applications in Agriculture and Medicine. Frontiers in Plant Science, vol. 10, 645, 1–23.
10. Nair, V., Bang, W. Y., Schreckinger, E., Andarwulan, N. & Cisneros-Zevallos, L. (2015). Protective Role of Ternatin Anthocyanins and Querceting Glycosides from Butterfly Pea (Clitoria ternatea Leguminosae) Blue Flower Petals against Lipopolysaccharide (LPS)-Induced Inflammation in Macrophage Cells. Journal of Agricultural and Food Chemistry, vol. 63, 28, 6355–6365.
11. Kumar, N., Rungseevijitprapa, W., Narkkhong, N-A., Suttajit, M. & Chaiyasut, C. (2012). 5α-reductase inhibition and hair growth promotion of some Thai plants traditionally used for hair treatment. Journal of Ethnopharmacology, vol. 139, 3, 765–771.
12. Jahan, R., Al-Nahain, A., Majumder, S. & Rahmatullah, M. (2014). Ethnopharmacological Significance of Eclipta alba (L.) Hassk. (Asteraceae). International Scholarly Research Notices, vol. 2014. DOI: 10.1155/2014/385969.
13. Chung, I-M., Rajakumar, G., Lee, J-H., Kim, S-H. & Thiruvengadam, M. (2017). Ethnopharmacological uses, phytochemistry, biological activities, and biotechnological applications of Eclipta prostrata. Applied Microbiology and Biotechnology, vol. 101, 13, 5247–5257.
14. Roy, R. K., Thakur, M. & Dixit, V. K. (2008). Hair growth promoting activity of Eclipta alba in male albino rats. Archives of Dermatological Research, vol. 300, 7, 357–364.
15. Reddy, V., Bubna, A. K., Veeraraghavan, M. & Rangarajan, S. (2017). Saw palmetto extract: A dermatologist’s perspective. Indian Journal of Drugs in Dermatology, vol. 3, 1, 11–13.
16. Rossi, A., Mari, E., Scarnò, M., Garelli, V., Maxia, C., Scali, E., Iorio, A. & Carlesimo, M. (2012). Comparitive Effectiveness of Finasteride vs Serenoa repens in Male Androgenetic Alopecia: A Two-Year Study. International Journal of Immunopathology and Pharmacology, vol. 25, 4, 1167–1173.
17. Wessagowit, V., Tangjaturonrusamee, C., Kootiratrakarn, T., Bunnag, T., Pimonrat, T., Muangdang, N. & Pichai, P. (2016). Treatment of male androgenetic alopecia with topical products containing Serenoa repens extract. Australasian Journal of Dermatology, vol. 57, 3, 76–82.
18. Prager, N., Bickett, K., French, M. & Marcovici, G. (2002). A randomized, double-blind, placebo-controlled trial to determine the effectiveness of botanically derived inhibitors of 5-alphareductase in the treatment of androgenetic alopecia. Journal of Alternative and Complementary Medicine, vol. 8, 2, 143–152.
19. Brimson, J. M. & Tencomnao, T. (2014). Medicinal herbs and antioxidants: Rhinacanthus nasutus for disease treatment? Phytochemistry Reviews, vol. 13, 3, 643–651.
20. Brimson, J. M., Prasanth, M. I., Malar, D. S., Brimson, S. & Tencomnao, T. (2020). Rhinacanthus nasutus “Tea” Infusions and the Medicinal Benefits of the Constituent Phytochemicals. Nutrients, vol. 12, 12, 3776.
21. Qi-yue, Y., Ting, Z., Ya-nan, H., Sheng-jie, H., Xuan, D., Li, H. & Chun-guang, X. (2020). From natural dye to herbal medicine: a systematic review of chemical constituents, pharmacological effects and clinical applications of indigo naturalis. Chinese Medicine, vol. 15, 1, 127.
22. Naganuma, M. (2019). Treatment with indigo naturalis for inflammatory bowel disease and other immune diseases. Immunological Medicine, vol. 42, 1, 16–21.
23. Chan, E. W-C., Lye, P-Y. & Wong, S-K. (2016). Phytochemistry, pharmacology, and clinical trials of Morus alba. Chinese Journal of Natural Medicines, vol. 14, 1, 17–30.
24. Rodrigues, E. L., Marcelino, G., Silva, G. T., Figueiredo, P. S., Garcez, W. S. et al. (2019). Nutraceutical and Medicinal Potential of the Morus species in Metabolic Dysfunctions. International Journal of Molecular Sciences, vol. 20, 2, 301.
25. Hokputsa, S., Harding, S. E., Inngjerdingen, K., Jumel, K., Michaelsen, T. E., et al. (2004). Bioactive polysaccharides from the stems of the Thai medicinal plant Acanthus ebracteatus: their chemical and physical features. Carbohydrate Research, vol. 339, 4, 753–762.
26. Somchaichana, J., Bunaprasert, T. & Patumraj, S. (2012). Acanthus ebracteatus Vahl. Ethanol Extract Enhancement of the Efficacy of the Collagen Scaffold in Wound Closure: A Study in a Full-Thickness-Wound Mouse Model. Journal of Biomedicine and Biotechnology, vol. 2012. DOI: 10.1155/2012/754527.
Gör en beställning över 350 euro och få fri frakt över hela världen. Gratis frakt inom Finland för alla beställningar.
